En finansmarknad som just börjat växa
Lettland lånar mindre än sina grannländer, sparar knappt till pensionen och har ett fåtal banker som delar marknaden mellan sig.
Det är inte en svaghet — det är utrymme som ännu inte tagits i anspråk.
Den här sidan visar hur stort det är, och varför mönstret känns bekant för den som sett en sparmarknad brytas upp förut.
Ett av euroområdets lägst belånade länder
Utlåningen till hushåll och företag i Lettland motsvarar 30,2 procent av landets BNP. I euroområdet ligger samma siffra på 73,4 procent, mätt andra kvartalet 2025. Det är ett av de lägsta talen i hela euroområdet.
Siffran är ett mått på hur mycket vardagsekonomi som ännu inte fått sin finansiering: bostäder som inte byts och företag som inte växer för att pengarna inte finns att låna.
Lettlands riksbank (Latvijas Banka) pekar ut tre orsaker: höga utlåningsmarginaler, få långivare på marknaden, och ett bostadsbestånd med bland Europas högsta trångboddhet. Ingen av dem handlar om att letterna vill låna mindre. Det är skillnaden som betyder något – på en marknad som hålls tillbaka av utbudet finns en tillväxtpotential, en marknad utan efterfrågan har ett tak.
Siffran är ett mått på hur mycket vardagsekonomi som ännu inte fått sin finansiering: bostäder som inte byts och företag som inte växer för att pengarna inte finns att låna.
Lettlands riksbank (Latvijas Banka) pekar ut tre orsaker: höga utlåningsmarginaler, få långivare på marknaden, och ett bostadsbestånd med bland Europas högsta trångboddhet. Ingen av dem handlar om att letterna vill låna mindre. Det är skillnaden som betyder något – på en marknad som hålls tillbaka av utbudet finns en tillväxtpotential, en marknad utan efterfrågan har ett tak.
Marknaden fortsätter att växa
Marknaden står inte heller stilla. De lettiska bankernas samlade lånebok var 12,2 miljarder euro 2020 och 17,1 miljarder vid utgången av 2025.
Den rimliga jämförelsen är grannländerna. Lettland är den del av den nordisk-baltiska bankmarknaden där avståndet till västeuropeisk nivå är störst.
Den rimliga jämförelsen är grannländerna. Lettland är den del av den nordisk-baltiska bankmarknaden där avståndet till västeuropeisk nivå är störst.
Skillnaden syns tydligast i bolånen
Det syns tydligast i bolånen. Mätt som andel av BNP låg den lettiska bolånestocken på omkring 13 procent vid ingången av 2025. I Litauen var motsvarande tal 17 procent och i Estland 31.
Tre grannländer med samma valuta, samma regelverk och ungefär samma historia — och Lettland ligger lägst av dem alla. Skillnaden handlar inte om att letterna vill bo sämre. Den handlar om utbudet.
Tre grannländer med samma valuta, samma regelverk och ungefär samma historia — och Lettland ligger lägst av dem alla. Skillnaden handlar inte om att letterna vill bo sämre. Den handlar om utbudet.
Den offentliga pensionen halveras, det privata sparandet har knappt börjat
Den offentliga pensionens andel av slutlönen i Lettland väntas falla från 56 till 24 procent fram till 2050. Det som ska täcka skillnaden är eget sparande, och där står Lettland nästan vid noll: omkring 300 000 konton i det frivilliga sparandet, i ett land med nästan två miljoner invånare. De allra flesta har alltså inget frivilligt pensionssparande alls.
Det är där vi växer. Under första halvåret 2026 ökade våra kunder i det frivilliga sparandet med 46 procent till 27 300, och det förvaltade kapitalet med 81 procent till 78,6 miljoner euro. I slutet av augusti 2026 blev vi den tredje största förvaltaren i tredje pelaren mätt i förvaltat kapital, efter Swedbank och SEB.
Skillnaden mellan pelarna är värd att förstå. Kapitalet i andra pelaren kommer dit genom en statlig fördelning. I tredje pelaren är sparandet frivilligt och varje kund måste vinnas en och en, aktivt, från någon annan. Tillväxten där säger alltså något om vad vi kan, inte om hur ett system fördelar.
Det är där vi växer. Under första halvåret 2026 ökade våra kunder i det frivilliga sparandet med 46 procent till 27 300, och det förvaltade kapitalet med 81 procent till 78,6 miljoner euro. I slutet av augusti 2026 blev vi den tredje största förvaltaren i tredje pelaren mätt i förvaltat kapital, efter Swedbank och SEB.
Skillnaden mellan pelarna är värd att förstå. Kapitalet i andra pelaren kommer dit genom en statlig fördelning. I tredje pelaren är sparandet frivilligt och varje kund måste vinnas en och en, aktivt, från någon annan. Tillväxten där säger alltså något om vad vi kan, inte om hur ett system fördelar.
Närmare än de flesta tänker
Lettland är EU-land, har euro som valuta och står under Europeiska centralbankens banktillsyn. Landet är medlem i NATO sedan 2004.
Men det som gör avståndet begripligt är enklare än så. Riga ligger närmare Stockholm än de flesta resmål svenskar flyger till utan att fundera. Länderna delar kust mot samma hav - Östersjön. Svenska företag har verkat i Lettland i decennier, löpande, inte som undantag. Avståndet är alltså inte en känsla utan en storhet som går att mäta – och mätt är det litet.
Men det som gör avståndet begripligt är enklare än så. Riga ligger närmare Stockholm än de flesta resmål svenskar flyger till utan att fundera. Länderna delar kust mot samma hav - Östersjön. Svenska företag har verkat i Lettland i decennier, löpande, inte som undantag. Avståndet är alltså inte en känsla utan en storhet som går att mäta – och mätt är det litet.
Och marknadssituationen känner svenskar redan igen
Lettland har en handfull dominerande banker. Avgifter som är höga och svåra att jämföra. En kund som strukturellt hamnar på förlorarsidan. Och till slut en utmanare som bryter upp det.
Det är den svenska sparmarknadens historia, och det är den lettiska nutiden. Man behöver inte veta något om Lettland för att förstå vad som händer där — det räcker att man minns vad som hände här.
Det är den svenska sparmarknadens historia, och det är den lettiska nutiden. Man behöver inte veta något om Lettland för att förstå vad som händer där — det räcker att man minns vad som hände här.
En sak värd att lägga märke till
Många svenskar har redan idag baltisk exponering i sin portfölj utan att tänka på det: genom noterade svenska bolag med verksamhet i regionen, och genom fond- och pensionssystemet. Regionen behandlas som utländsk när risk diskuteras och som integrerad när kassaflöden räknas samman.
Skillnaden här är att exponeringen blir direkt och synlig i stället för indirekt.
Skillnaden här är att exponeringen blir direkt och synlig i stället för indirekt.
Håll dig informerad
Lämna din e-postadress så hör du från oss om INDEXO tar nästa steg mot ennotering på Nasdaq First North Growth Market Stockholm.
En anmälan är inte en teckningsanmälan. Den binder dig inte vid något och gerdig ingen förtur om det blir en notering. Du kan avanmäla dig när du vill.
